Idag tog jag så att säga ledigt, stannade inne hela dagen. Målade naglarna röda, de är fortfarande korta efter maxi-tiden men det löser sig. Vilan kändes välbehövd. Att sitta uppkrupen i soffan med ett par böcker. Jag parallell-läser Ola Hansson och Bret Easton Ellis. Notturno och American Psycho. Texterna flyter in i varann, de båda språken, rör sig mot varandra, om varandra, i varandra. Denna märkliga blandning… eggande.
Litet utdrag ur Notturno:
I slumrande gränder det flåsar
så underligt hest och kvävt,
som hade en barm inunder
olidliga tyngder hävt.
I kvalmiga rötmånadsnatten
det jämrar och gråter och gnyr.
Jag hör i mullrande mummel
en revolutionsouvertyr.
(Jag kan inte citera Amercian Psycho, har bara den undermåliga svenska översättningen. Och ändå kan jag inte låta bli att läsa…)
Hillevi Norburg 