Rosenlitanior

Nä okej, studiedisciplin är inte min grej. Jag tar en så kallad paus från mina plikter och uppsatserna. Förmiddagen har ägnats åt att leta efter en bok jag visste fanns i min ägo men som jag inte kunde finna i mina bokhyllor (fyra stycken av billy-typ). Jag ville egentligen bara kolla upp en sak, något som kunde ha väntat, men skräcken för att älsklingen skulle ha kommit bort i flytten fick mig att fortsätta söka. Till sist letade jag för att försäkra mig om att jag hade den. Jag började tvivla på mitt minne. Visst har jag väl köpt den? Till sist fann jag den i datorväskan till laptopen. Hur den hamnat där har jag ingen aning. Vid det laget hade jag glömt bort vad det var jag skulle kolla upp. Boken ifråga var Remy de Gourmonts Angels of perversity (engelsk översättning, ja, varken adlibris eller bokus har honom på franska så vad gör man).

Jag stötte först på Gourmont i Pequods symbolism-nummer (som också innehåller en helt okej översättning av Mallarmés svansonett). Han representerades med en översättning av hans ”Rosenlitanior” eller ”Litanies de rose” som den heter i original. Efter att ha hittat detta original på internet (jag är fortfarande på jakt efter en fysisk version om någon sitter och trycker på ett exemplar därhemma och vill adoptera bort det, skicka mig ett mail!) måste jag nog erkänna att översättningen är sällsamt lyckad. Det är ju inte samma sak, det är det aldrig med översättningar – men jag tycker att Kristoffer Leandoer (för visst är det väl han som står för översättningen, mannen som också gett oss boken Huset som Proust byggde – 200 år av fransk modernism) onekligen lyckats riktigt bra. Ett smakprov:

Silverfärgade ros, våra drömmars rökelsekar, silverfärgade ros, tag vårt hjärta och låt det gå upp i rök, hycklande blomma, tigande blomma.

I original:

Rose couleur d’argent, encensoir de nos rêves, rose couleur d’argent, prends notre cœur et fais-en de la fumée, fleur hypocrite, fleur du silence.

Kolla också in Remy de Gourmonts fanclub: www.remydegourmont.org

Såhär roligt hade man med rosor under antiken (klicka för större bild). Det syns kanske inte riktigt men det är alltså den romerske kejsaren Elgabalus, också känd som Heliogabalus som kväver sina gäster i rosenblad. Till hans och de förtrognas stora nöje.