Jag trivs så bra just nu. Nya lägenheten är underbar ( – en del av mig längtar till hösten då Malm flyttar ut och jag får ha den för mig själv). Det går bra med uppsatsen även om det är ont om tid. Jag fick tillbaka hemtentamen på kursen och trots febern som härjade i mig när jag skrev den var det uppenbarligen nog till att få ett B. Det ger mig själförtroende i arbetet med uppsatsen. Men mest av allt smittar glädjen att arbeta med dikter, att fördjupa sig i texterna till andra områden. Jag blir inspirerad, kreativ. Alla dessa spår jag inte kan undersöka i den här uppsatsen. Ska jag fortsätta med den magisteruppsats, en master, doktorera? Jag vill läsa mer, franska, litteratur, latin. Bredda mig, fördjupa mig. Jag vill översätta, jag vill skriva. Allt för att jag trivs så bra i sällskap med John Gray, Huysmans, Wilde, Verlaine, Mallarmé!
Jag har precis skrivit en liten passage om Wildes Salome i förhållande till en av Grays dikter. Nu ska jag fortsätta med Mallarmés ”Hérodiade”. Jag hade velat säga något om Flauberts Salammbô också men den fanns inte tillgänglig på biblioteket.
För den som inte vet eller vars minne sviktar är Salome en biblisk karaktär. I utbyte för sin dans får hon önska sig vad hon vill av sin styvfar, konungen Herodes. På sin moder, Herodias, inrådan ber hon om Johannes Döparens huvud på ett fat.
Salome av Pierre Bonnaud
”Ah! I have kissed thy mouth, Iokanaan, I have kissed thy mouth. There was a bitter taste on thy lips. Was it the taste of blood? . . . Nay; but perchance it was the taste of love. . .They say that love hath a bitter taste. But what matter? what matter? I have kissed thy mouth, Iokanaan, I have kissed thy mouth.”ur Salome av Oscar Wilde
Salome av Gustave Moreau
Hillevi Norburg 