En ny vecka, och med den återgång till rutinerna. Jag gick ut i skogen igen, en dryg timmes promenad i gråkylan med barnet slumrande i sin vagn. Man möter färre på stigarna nu, det är för kallt, det är för grått – kanske har folk återgått till sina kontor, arbetar inte längre hemifrån? Det är jag och de strävsamma äldre paren med sina gångstavar och hundägarna. Någon enstaka annan föräldraledig, eller när jag går förbi förskolan: som precis hämtat sitt barn och är på väg hem. Annars bestod dagen av: disk, tvätt, ordna med lunch (korv stroganoff) och middag (mustig högrevsgryta), leka med barnet, ringa min mamma, läsa något kapitel i en bok (Splendor). När kvällen väl kom lite så kallad egentid, det vill säga en lång och varm dusch, tid att tvätta håret och lägga en inpackning. En helt vanlig vardag, dyrbar just därför.