Jag köpte Den långa kyssen av Henri-Pierre Roché för mer en tio år sedan, och den har väntat i bokhyllan alltsedan dess. Då minns jag att jag tyckte den kändes svår och lite tråkig. Det 17-åringen tyckte var svårgenomträngligt är tydligen för 27-åringen inget problem, jag häpnar över hur lätt jag läser texten. Men likväl lämnar den inga djupa spår, jag tycker fortfarande: lite tråkig. Slutsats: lyssna på grundinstinkten.
Litteratur & elegans. Konst & dekadens.
Hillevi Norburg 
För mycket länge sedan såg jag en film som hette ”en ding ding värld”, jag minns att jag hade ont i magmusklerna efteråt, så skrattade jag ! För några år sedan såg jag den på tv: urfånig, inte alls rolig! Inte ens ett leende. Jag begrep ingenting. Det har hänt en hel del på dom åren. Nog utvecklas man…