Anteckning 4 januari

Sist av alla har jag börjat läsa (eller ja, lyssna på) Camille Paglias Sexual Personae. Jag har haft den stående i bokhyllan länge men aldrig tagit mig för att påbörja läsningen. Eftersom det sällan finns tid för mig att slå mig ned men en bok (och de stunder det faktiskt gör det gärna ägnas åt lättare romanläsning) har jag alltså börjat lyssna på ljudboken när jag utför mina sysslor som att diska, vika tvätt eller leka med barnet. Det är knappast det ideala sättet att ta till sig den, men om man bara tar det för vad det är: ett sätt att stimulera ett oanvänt intellekt, så är det verkligen en helt passabel sysselsättning. Jag har inte kommit så långt på den strax över trettiofem timmar långa lyssningen men är hittills muntert överraskad att den är så freudiansk (lite speciellt att lyssna på när man samtidigt typ ammar sin son!) och nietzscheansk (jag visste till exempel inte att hela hennes argumentation bygger på tankefiguren att den huvudsakliga konflikten inom västerlandets kultur står mellan det apolloniska och det dionysiska) – efter varje pass är tanken vitaliserad och sinnet upprymt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s