Påsken, den dubbla högtiden. Död och återuppståndelse. För min familj ligger kanske tyngdpunkten på det förstnämnda, min morfar gick bort på långfredagen (innan min födelse, likväl är det en del av min historia). Jag äter gärna ett chokladägg eller två, men har svårt att fira den här högtiden. Det är något i narrativet som skaver, smärtan i att människosonen måste dör får våra synders skull så mycket större än glädjen i att han återvänder från de döda, återuppstår. (Säger en övertygad ateist, sedan barnsben utsatt och märkvärdigt mottaglig för religionens stora berättelser.)
Upptäck mer från Hillevi Norburg
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
