En större värld


Apropå det med att vidga sin värld med litteratur. Jag tänker på ett Babel för några veckor sedan. Kerstin Ekman var inbjuden för att tala om sin nya essäbok Se blomman som handlar om just blommor. Men det som fastnar tydligast är minnet av programledaren Eva Beckman som inte för allt i världen kan förstå meningen med att lära sig blomstrens namn. Jag minns inte Ekmans svar, men jag tror det har med differentiering att göra. Det är i vilket poängen
jag vill göra. Istället för att stå inför en anonym massa av ”blommor” eller ”träd”, kan de genom sina namn framträda som individer. Istället för ”gula blommor” ser jag ”smörblommor”, ”fibblor” och ”maskrosor” – visst gör det världen lite större, visst skärps framför allt blicken?

5 svar till “En större värld”

  1. Jag tycker att du har väldigt rätt i det. Ända sedan jag var barn och plockade sju sorters blommor på midsommar har jag älskat att lära mig blomsternamn. Inte bara för att jag kunde stoltsera inför morföräldrarna med att kunna dem sedan utan för att många av dem är så ofantligt vackra, och har lika vackra historier bakom sig.
    Det skulle vara ganska trist om blommor bara var just ”blommor” då de trots allt ser så olika ut.

  2. Tu as entièrement raison! Et je fais des efforts à apprendre les nouvelles fleurs, nouveaux arbres, nouveaux buissons, nouvelles plantes du nouveau jardin 🙂

  3. Såg inslaget och tänkte: Lika dumt som att säga att man inte behöver lära sig sina vänner namn.

    Jag har också alltid tyckt om att lära mig blomsternamn, världen blir fylld av ansikten som man känner igen.

  4. Men å! Blomsterfesten i täppan som jag älskade som barn. Jag har en bandupptagning där jag som 5-åring läser ur boken, flytande för det mesta, men stakande över ord som ”pelargondrottning” och liknande svåra blomnamn. Underbar Elsa Beskow-bok!

  5. Sandra: Ja, jag minns böcker lånade på vårt lilla bybibliotek med historierna bakom blommorna, typ förgätmigej och Sankte Pers nycklar – det blev ett bra stöd för minnet. Och annan gammal vidskepelse som hörde dem till – som att kattfot (för att den ser ut som kattens trampdyna) är bra om man vill göra en kärleksbrygd.

    Hilde:Super! Jag måste hälsa på snart för att se trädgården och dess invånare. 🙂

    F. och Minerva: Precis! Jag kan se blomster och växter som just gamla vänner – inte minst efter läsningen av Beskow-boken som liten. Därför ville jag så gärna ha den som illustration till inlägget.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s