Blev det inte höst helt plötsligt? Jag vet inte för jag sitter mest inne och är sjuk, vilket i och för sig är ett tydligt hösttecken. Nå men jag mår i alla fall långsamt bättre. Mitt aktiva studerande rår på stressen och jag kan koncentrera mig på att kurera mig. Som nu: iklädd pyjamas, invirad i en pläd med en kopp te på det nya soffbordet. Böckerna ligger uppslagna runt mig i soffan, kort paus för att skriva några snabba ord på datorn. Utanför skiftar trädens löv färg. När jag vill känna lite av den torra höstluften öppnar jag dörren till balkongen och sveper pläden lite tätare om mina skuldror. Katterna blir till en början glada, går ut och rullar sig i den friska luften. Lägger sig på rygg i höstsolen som om de vore medvetna om de månader av mörker som väntar.
Hillevi Norburg 
En dikt tillägnad dig min vän:
”To Autumn” av John Keats
I)Season of mists and mellow fruitfulness,
Close bosom-friend of the maturing sun;
Conspiring with him how to load and bless
With fruit the vines that round the thatch-eves run;
To bend with apples the moss'd cottage-trees,
And fill all fruit with ripeness to the core;
To swell the gourd, and plump the hazel shells
With a sweet kernel; to set budding more,
And still more, later flowers for the bees,
Until they think warm days will never cease,
For Summer has o'er-brimm'd their clammy cells.
II) Who hath not seen thee oft amid thy store?
Sometimes whoever seeks abroad may find
Thee sitting careless on a granary floor,
Thy hair soft-lifted by the winnowing wind;
Or on a half-reap'd furrow sound asleep,
Drows'd with the fume of poppies, while thy hook
Spares the next swath and all its twined flowers:
And sometimes like a gleaner thou dost keep
Steady thy laden head across a brook;
Or by a cyder-press, with patient look,
Thou watchest the last oozings hours by hours.
III)Where are the songs of Spring? Ay, where are they?
Think not of them, thou hast thy music too,–
While barred clouds bloom the soft-dying day,
And touch the stubble-plains with rosy hue;
Then in a wailful choir the small gnats mourn
Among the river sallows, borne aloft
Or sinking as the light wind lives or dies;
And full-grown lambs loud bleat from hilly bourn;
Hedge-crickets sing; and now with treble soft
The red-breast whistles from a garden-croft;
And gathering swallows twitter in the skies.
Usch, är inte pläd ett hemskt ord? Det är nåt så, Ernst Kirschteiger, över det.
Och, jag återupptäckte denhär idag. Fin:
http://www.dailymotion.com/video/x3hleh_taistoi-mon-coeur-dionysos_music
Natalie: Tack! Jag har en känsla av att det finns hur många fina höstdikter som helst. Man borde samla ihop dem och trycka dem i en bok. Jag tänker mig röda sammetspärmar med löv i guld. Åh, vad jag skulle vilja ha en sådan bok.
Aksel: Men pläden ifråga är lite Ernst. Det är inte något fint och mjukt som man köper på typ Åhlens för 600 kronor. Den är av fleece med röda och rosa blommor, köpt på maxi för 29 riksdaler. Inte så classy, men den har räddat mig från kyliga dagar och förtjänar därmed min villkorslösa kärlek.
Och jag gillar låten (+ video). Lite lustigt att jag precis sitter och skriver ett PM om Dionysos (och Nietzsche, men ändå). Kul!