Kategori: Dagbok

Publicerat den

Längtan

Jag vågar knappt tro på det. Kan inte förstå det. För snabbt, det har kommit över mig för snabbt. Vägen fram till beslutet har gått precis så hastigt som jag lovat mig att de inte får göra. Det är ett viktigt beslut, sådana skall ges tid att bearbetas. Jag rusar alltid in i saker. Omedelbar behovstillfredsställelse som pappa skulle säga. Men nu har jag skickat ett mail och sagt att vi bestämt oss. Varför dröja när jag vet vad svaret ändå kommer bli. Jag kommer inte att tänka annorlunda om en vecka. För att använda ett slitet uttryck: mitt hjärta valde åt mig.

I början av januari flyttar Malawi in hos oss.

Om allt går som det ska vill säga, man vet aldrig vad som kan hända. Fram tills dess har vi lyckligtvis mycket att stå i med julafton och färd till Stockholm med allt vad det innebär. Det märkliga med detta är att allt annat som inte rör Malawi eller mina två redan inneboende katter är att allt annat känns mindre väsentligt… Allt bleknar jämförelsen med det. Det är så stort, så överväldigande. En liten katt, jag längtar.

Publicerat den

Folier

Jag fick VG på tentan jag trodde jag skulle köra på. Det är vansinnigt egentligen, jag hade knappt pluggat. Ändå var jag en av de åtta lyckliga i de två grupperna som skrev och fick VG. Det betyder att jag får VG på hela grundkursen. Det känns helt surrealistiskt, när jag fick tentan i handen trodda jag att jag fått fel. Så var det dock inte och jag skall glädjas över detta fram till nästa tenta.

Ikväll surfade jag lite planlöst och hamnade på blocket där jag sökte på orientaliskt långhår. Vad får jag upp om inte röda javanespojkar. Jag trodde inte ens det fanns någon som födde upp sådana i Sverige. Långhår är ovanligt i Sverige, rött är rätt ovanligt, röda långhår är praktiskt taget obefintligt. De är leveransklara vecka 2, jag undrar om det finns någon chans att få ihop pengar tills dess? Jag har mailat och frågat om priset. De är så förbaskat ovanliga och de är Drömkatten med stort D. Klarar jag av att låta tillfället rinna mig ur händerna? Visst kanske det dyker upp nya röda orientaliska långhår, men det kan dröja år…

http://www.blocket.se/vi/6813486.htm?ca=23_9_s

Idag handlades också alla julklappar utom två. Det tog bara två timmar så vi var riktigt effektiva. Efter att ha varit ute i julstressen unnande vi oss (jag, Malm och min bror) att äta på Theos. Det var ett tag sedan vi var där vilket vår servitör anmärkte på. Vi är nog mer eller mindre stammisar där nu.

Publicerat den

Glamour

Just nu pågår Nobelfesten. Kungligheter och glittrande smycken. Malm tycker att jag borde se till att få Nobelpriset i litteratur, med min belgiska nationalitet tillhör jag en nation som inte direkt varit bortskämd när det gäller Nobelpris (till skillnad från Sverige). Vi får väl se hur det blir med den saken. Jag hyser vissa tvivel rörande min förmåga. Jag förnekar inte att jag förmodligen kommer bli en ganska hygglig författare. Men för att nå stjärnorna krävs mer än ett gott hantverk. Och jag vet inte om jag har det. Enligt Illustrerad Vetenskap har jag hög latent hämning – vilket skall göra mig okreativ. Trots att det är Illustrerad Vetenskap kan jag inte låta bli att finna det oroväckande. Någonstans misstänker jag alltid att jag är helt talangbefriad, detta bekräftar misstanken. Jag vet inte om jag kan nöja mig med att vara medioker i det jag tar mig för. På något sättet kanske jag kan ta upp kampen med min egen natur.

Att jag inte är speciellt säker i sociala sammanhang är ingen nyhet men i det området lyckas jag göra framsteg. Igår var jag och Malm på glamour-festen på Filosofen. Det var en högst intressant samling människor. Många olika och starka personligheter. Jag trivdes mycket bra och samtalade ganska bra för att vara jag. För mig blir det en etxra trygghet att vara uppklädd, det passar min person bra på något sätt. Jag gick dock inte i den gula klänningen, den var för uppklädd bestämde jag mig för. Med den skulle jag lätt glida in på Nobelfesten tan att behöva skämmas – och då vet man att man kommer att vara overdressed även på en glamourfest. Vi gick dock ganska tidigt, jag hade fått gå upp tidigt till föreläsningen klockan nio och hade en ganska ansträngande vecka bakom mig. Hade vi stannat längre vet jag att det hade fått konsekvenser för min i dessa dagar sköra hälsa. I vilket fall hade jag en trevlig fredagskväll, trevligare än jag haft på mycket länge.

Idag har jag tillbringat större dagen med att sova, vilket jag behövde. Det betyder att jag får lägga ner mycket tid och energi på att läsa imorgon. Men det rör sig om två romaner jag kanske skulle valt självt att läsa.

Idag har jag och Malm varit tillsammans i ett år och fyra månader.

Publicerat den

Äntligen hemma!

Vilken dag! Klockan är 16.00, jag har precis kommit hem och jag är utmattad. Detta är det första som inläggets titel syftar på, men låt oss börja från början. Det börjar igår då jag i sedvanlig ordning inte kom i säng förrän vid ett-tiden. Efter det följde sedvanliga samtal med Malm om allt möjligt och klockan var nog snarare två när vi väl bestämde oss för att det kanske vore bra att sova lite.

Kvart i åtta ringer min väckarklocka, vilket är en kvart för sent då jag börjar klockan nio. Stressad morgon, ej helt torkat hår och sedan sitter jag på spårvagnen och försöker att inte somna. Tre timmars ganska intensiv föreläsning/lektion. Det var dock väldigtskönt att vara helt ikapp med läsningen. Jag säger fortfarande inte något i helgrupp, är inte bekväm med att framföra mina tankar inför en så stor grupp. Jag kan dock inte låta bli att irriteras över att de som väl svarar ibland säger fel eller inte riktigt förstått frågorna och att föreläsaren ibland inte är tillräckligt tydlig med hur det egentligen förhåller sig. En annan nackdel är att visa av mina funderingar förblir oprövade och det skapar viss osäkerhet. Nåväl, det finna andra sätt att verifiera dem än genom att fråga rakt ut i klassen.

Efter detta gick jag ner till Valand och träffade där Malm varvid vi gick ner till Femman och köpte en klänning till mig. Den där klänningen är ett kapitel för sig. Det började med att jag för någon månad sedan hade lite tid över och gick lite i affärer. Där hittade jag en perfekt nyårsklänning för bara 300 kronor! Vi hade inte råd för sådan lyx då och klänningen förpassades från mitt medvetande… tills det började talas om glamour-festen på Filosofen. Jag hade fortfarande inte råd men klänningen hade varit perfekt. Lyckligtvis dök min mor upp som en räddande ängel och sade att hon gärna ville ge mig den i present. Jag gick sålunda och tittade efter klänningen häromdagen och upptäckte då att de inför de uppkommande helgerna passat på att höja priset, till 500 kronor. Besviken gick jag hem utan ens pröva klänningen. Men till min stora lycka sade mamma då jag pratade med henne senare samma dag att hon visst ville ge mig klänningen ändå och att 500 inte är så mycket för en vacker klänning. Jag höll givetvis med. Idag skulle alltså den berömda klänningen inhandlas.

När jag och Malm kom till affären var det första som slog oss att klänningen inte längre fanns i den färg jag tänkt mig (gul) utan bara i rosa och mintgrönt. Den gröna hade jag inget till övers för. Återstod den rosa som var söt den med. Den fick det bli. Fanns den i min storlek? Nej. Något uppgiven valde jag att prova en annan gul och en kort brun klänningen. Den bruna kunde min byst inte riktigt fylla ut. Men den gula, den gula satt perfekt. Den var visserligen lite dyrare, men vad gjorde väl det när den i övrigt var fulländad. Vi köpte den och gick och fikade. Malm var lite frånvarande då han skulle skriva en tenta senare på eftermiddagen. Vi skiljdes åt, han för att gå till nämnda tenta och jag för att åka hem och vila.

Väl hemma igen tar jag fram klänningen för att hänga in den i garderoben. Det är går inte. Ena axelbandet saknas. Det är sådana där avtagbara axelband som ganska lätt åker av. Jag såg framför mig hur kassörskan ganska våldsamt hade vikt ihop klänningen, då måste axelbandet ha åkt av. På med ytterkläderna, köpa nytt busskort och sedan sitter jag på spårvagnen och försöker att inte somna. Tillbaka i affären ligger axelbandet mycket riktigt på golvet bakom kassan. När jag ändå är inne i stan bestämmer jag mig för att köpa en sjal till klänningen. Jag hittar en fin mörkblå på Indiska som matchar mina handskar. Utan att egentligen planera det har jag nu min riddares färger, gult och blått. Jag köper och också ett par söta underkläder till fredagen. Därefter åker jag äntligen hem. Malm pratade om att gå på bio men jag vet uppriktigt sagt inte om jag orkar. Risken finns att jag kommer att somna i biosalongens mörker.

Så, faktum är att jag inte bara är hemma rent fysiskt utan i litteraturen jag studerar nu. Jag slukar dessa känsliga romantiker, poeter och filosofer, med stor aptit. Jag vilar i mitt 1800-tal och lustigt nog har jag genom litteraturvetenskapen fått en betydligt större förståelse för romantiken än vad jag fick då jag läste idéhistoria. Att vi läser få verk och att lektionerna går åt att analysera dessa finner jag rofyllt. Vid sidan av har jag också känt ett behov av att läsa vad andra litteraturforskare skrivit. Denna längtan resulterade i att jag lånade en bok av den ryske formalisten Michail Bachtin. Jag märker att jag håller med honom om en hel del och att hans sätt att se på litteratur inte är så långt ifrån mitt. Jag återkommer nog om detta när jag läst mer i boken.

Det bästa med december är clementiner och julmust.

Publicerat den

Tentamen

Tentan gick inte alls bra. Det var väl ingen direkt överraskning men jag är ändå besviken på mig själv. Jag är också väldigt trött, det kommer väl ikapp en när spänningen släpper. Jag får väl sikta på omtentan, även om det är jobbigt att ha det liggandes. Nästa tenta blir nog en hemtenta på min absoluta favorit-tid i litteraturhistorien, 1800-1870. Det är de stora romanernas tid och jag är i mitt rätta element.

När jag kom hem från tentan gick jag och la mig. Det resulterade i några timmars sömn och en högst obehaglig dröm som utspelade sig på Liseberg. Efter att ha pratat lite med mamma i telefon (hon ringde lyckligtvis och väckte mig ur mardrömmen) kunde jag skaka av mig olustkänslan. Jag blev också återigen lite sugen på forskarutbildning och att skriva en avhandling. Men i vilket ämne: idéhistoria eller litteraturvetenskap? Förmodligen det senare om jag skulle välja den akademiska vägen. Helst skulle jag vilja göra något på Schopenhauer i skönlitteraturen, men då måste jag ta mig igenom Världen som vilja och föreställning på tyska. Att förstå den på svenska är svårt nog.

Malm är på föreläsning på Filosofen och diskuterar filosofi. Det är skönt att ha lägenheten för sig själv och bara slappa men lite tråkigt att inte ha någon att mysa med. På senare tid har vi varit lite upptagna på var sitt håll. Nåväl, nu är snart julhelgen här och då kan vi koncentrera oss på varandra. På tal om Filosofen är det nästa vecka någon slags fest där. Det skall tydligen vara glamoröst och uppklätt. Jag skulle vilja köpa en ny klänning (har sett en jättefin för bara 300 kronor) men det har vi inte råd med.

Kvällen har jag tillbringat med att bland annat se Shrek som gick på TV. Jag upptäckte snart att jag i princip kan den filmen utantill. Den är så söt och härligt upplyftande. Att den sedan bygger på min favoritsaga om Skönheten och Odjuret gör inte saken sämre. En dag skall jag absolut skriva något på det temat. Jag har definitivt en fäbless för sagor.

Publicerat den

Nästan där…

Jag orkar inte skriva mer ikväll. Jag måste verkligen börja skriva på dagarna istället för på nätterna. Nåväl, jag har bara 1000 ord kvar till mina 50 000 och det skriver jag lätt imorgon. Jag har två kapitel kvar, dvs säga ungefär 10 000 ord. Men när min lilla mätare blivit lila är det Litteraturen 1500-1800 som gäller. Men jag kan nog tillåta mig att skriva ett par 1000 ord om dagen eller så för att rensa tankarna.

Imorgon ska jag och Malm organisera bokhyllan. Det ser jag fram emot. Det är så roligt att hitta böcker man glömt att man har och sedan hitta ett fin system att kategorisera in dem i. Men bokhyllan är egentligen för liten för vår boksamling så vi får se hur det går.

Vi har börjat kika lite på lägenheter också. Skulle vara trevligt med något större känner vi båda. Att tv:n och datorn står i samma rum är till exempel ingen höjdare. Hade varit bättre om tv:n kunde ha stått med sängen i sovrummet, det är ju oftast arbete som håller oss vakna – inte sena filmer. Malm saknar badkar och jag en balkong man kan släppa ut katterna på. Men vi får se, det är inget vi stressar över. Om det ligger mindre centralt än den här lägenheten är inget som bekymrar oss egentligen, så länge det är samma busskort som gäller och det finns bra kommunikationer. Men vi får se, det är inget vi stressar över. En annan bra sak om vi mot förmodan skulle flytta är att som jag förstått det kan man inte byta studentbostäder, även om man kan måste nästa hyresgäst också vara student. Ett annat förstahandskontrakt kan man använda för att byta till sig en ny lägenhet. Men vi får som sagt se hur det blir med de planerna.

Nu ska jag sova så att jag imorgon blir klar med Nano!

Publicerat den

Jag har nästan skrivit en roman

Idag kom äntligen termostatgubbarna och fixade elementet. det betyder att jag skulle kunna sova imorgon om det inta var så att jag måste gå på en föreläsning. Det är den sista med den professorn innan tentan så jag behöver verkligen gå. Jag har fortfarande feber och ingen röst, men det skall nog gå det med. Bara jag inte får en hemsk hostattack mitt i föreläsningen. Jag kanske kan ta med mig några kronor och köpa något att dricka.

Förutom termostatgubbarna har inte mycket hänt idag, jag har skrivit 3000 ord och är klar ovanligt tidigt. Det är bra, så får jag lite mer sömn. Jag vaknar oavsett vad nästan alltid vid nio eller tio och efter det har jag svårt att somna om. Idag har jag sovit ett par timmar på eftermiddagen också men det är det jag orkar med. tentan vill jag inte ens tänka på än. NaNo blir jag klar med på lördag, men jag är inte säker på att min historia kommer att vara klar då. Frågan är om jag kommer att släppa det när jag är så nära för att plugga ikapp en månads läsande. I för sig kan jag redan 1700-talet ganska bra. De franska upplysningsgubbarna var med på idéhistoria också så de kan jag ganska bra.

Jag har snart skrivit min första roman. På en månad. Jag har inte riktigt fattat det än. (Och sen spökar den där leopard som skrev sin första roman på fyra dagar…) Men tänk, en roman! Det är hur stort som helst egentligen. Jag har varit så upptagen med at skriva de där orden och det har inte varit överdrivet jobbigt. 2000 ord om dagen är (oftast) en baggis. Hälften är precis lagom om man skall ta det lugnare och göra annat än att bara sjunka ner i skrivandet. Jag tror faktiskt jag kan göra det här, skriva böcker alltså. Och så småningom tror jag att jag kommer att göra det riktigt bra. Det enda jag gör är egentligen att skriva böckerna jag skulle vilja läsa och ha i min bokhylla. Det räcker för mig.

En sak till hände idag. Jag är förälskad igen. Och jag måste verkligen sluta titta på kattungebilder. Den här gången är det en svartvit liten pälskling som jag haft ögonen på ett tag och som det nu kommit nya bilder på. Och han är så söt. Olyckligtvis blir han 12 veckor precis innan julhelgen och sedan är ju jag och Malm helt panka. Jag borde egentligen spara pengar och när jag har dem börja titta igen. Men bara att se och drömma om de små älsklingarna är trevligt. I sinom tid, kanske till sommaren, kan vi börja leta på allvar och då kommer jag att ha stenkoll på vilka uppfödare som har de vackraste katterna.


För den som är intresserad:

Publicerat den

Sömnlöshet

Jag visste att det skulle bli såhär. Klockan 8.00 ringde idag väckarklockan för att Malm ville se ett Sonic-barnprogram. Malm vaknar aldrig av väckarklockan, det gör däremot jag. Vilket jag gjorde även idag och väckte sedan Malm. Han mumlade något om att han kunde se programmet en annan dag och fortsatte att sova. Nu skulle jag nog ändå ha satt klockan på 8 med tanke på termostatgubbarna som skall komma, men hade Malm gått upp hade jag kunnat slappna av lite. Som det såg ut nu hade jag ingen möjlighet att slappna av, eller ännu mindre att sova, då jag låg och väntade på att de skulle komma och titta på termostaten. Efter någon halvtimme började det kännas meningslöst att ligga i sängen så nu är jag uppe och gör ingenting istället.

Till saken hör att jag skrev till halv 3 igår och sedan hade ett helvete innan jag lyckades somna då det kändes som om jag svalt sandpapper i halsen. Det betyder att jag kanske sovit fem timmar i natt. Vid ett tillfälle då jag verkligen behöver min sömn. Och pengarna är helt slut så jag kan inte be Malm köpa halstabletter på apoteket. Ja, jag känner mig minst sagt miserabel idag. Och de där termostatgubbarna kommer förmodligen inte komma förrän 12 och då kunde jag ha sovit tills dess.


Jag tror att jag ska väcka Malm och tvinga honom att spela Syberia med mig.

Publicerat den

En bra dag

Idag har varit en bra dag. Ja förutom att jag helt tappat min röst och har förbannat ont i halsen. Jag lyckades börja dagen ed att skriva 1000 ord. Det är första gången jag skriver dagtid, så bara det är en liten seger. Sedan kom spelet jag beställt med posten. Med posten kom också en lapp om att det kommer människor och skall kolla på termostaterna. Det är bra, för vi har haft det kallt. Det dåliga är att de kommer klockan åtta. Imorgon, i övermorgon och dagen efter det. Jag kommer inte att våga duscha på tre dagar… I alla fall inte efter 16 då de skall vara klara för dagen. Att det skall komma människor tvingade mig att fixa i ordning i köket, och det var på tiden. Jag hittade mögel i alla möjliga färger utom möjligen blått. Blä. Jag var duktig och rensade ur kylskåpet också. Det är inte så mycket kvar, men vi har fiskpinnar så att vi klarar oss till fredag då CSN äntligen kommer. Det är välbehövt, vi har bokstavligen inte ett öre kvar.

Efter att ha fastnat med spelet (Syberia) alldeles för länga satte jag mig att skriva. Tanken var att jag skulle komma upp i 41 000, men jag klarade det bara över 39 000-gränsen. Det är irriterande och bittert, men jag orkar helt enkelt inte mer. Jag hatar min kropp för att den inte orkar med. Jag vill ha en ny i julklapp. Men den goda nyheten är att berättelsen kommer att bli klar i november. Jag har bara två kapitel kvar och en epilog, dvs drygt 15000 ord. Och till 50 000 har jag 11 000 kvar att skriva så jag klarar mig på alla sätt. (Utom möjligen akademiskt – men då finns alltid omtentor, tack och lov.)

Nu skall jag dock sova lite innan termostatgubbarna kommer.