Nyheter dygnet runt! – låter det som ett motto för en bokhandel det?
På nya bokus.com hittar du:
– En större och snabbare nyhetsavdelning
– De absolut senaste boksläppen
– De färskaste kundrecensionerna
Jag orkar knappt ens formulera allt som är fel med den här inställningen. Men för att ändå säga något: Som om det finns någon som sitter i bokfloden och liksom känner att nä, nu har jag ju läst allt jag vill läsa av det som kommit ut hittills, nu måste jag ha något NYTT! Jag bryr mig inte om vad, men det måste kommit ut idag!
Hillevi Norburg 
Ergo antikvariat.net där det kan ta flera dagar, ibl tom en vecka, innan svar erhålles från försäljaren. Erkänner att jag ibl även beställer direkt fr förlagen enkom för att slippa se nätboklådornas förslag på vad de tror kan falla mig i smaken (”andra som har köpt x har även köpt xyz”).
Beställer man direkt från förlaget tänker jag mig att man också har glädjen att odelat stödja förlaget!
Kan meddela att det finns många som känner precis just så och kommer in i butiken (gissar att detta inte är exklusivt för bokhandeln jag då och då jobbar extra i utan gäller även tex bokus, akademibokhandeln etc etc) och suckar ”jag har redan läst allt” och är helt omöjliga att hjälpa att hitta något eftersom de just inte vill läsa ”gammal skåpmat” utan istället det som säljer mest för stunden.
Varför denna rynkade näsa inför äldre böcker har jag inte lyckats lista ut men i många fall tror jag att det handlar om att man förknippar klassiker och den goda litteraturen med ungdomstiden då detta eventuellt lästes kravmässigt och att man på äldre dar bestämt sig för att man endast vill bli matad med lättsmält underhållning där livets mörkare sidor helst inte skildras alls. Inget fel i det, folk får väl läsa vad de vill, men det är ju tråkigt när en litteraturnörd inte längre kan gå till en fysisk butik för att provläsa och hitta böcker man inte redan känner till sedan tidigare. Eller för den delen besöka en nätbokhandel utan att bränna hål på hornhinnorna.
Jag tror mycket väl att det kan finnas läsare sådana som du beskriver dem. (Och ibland kan man ju faktiskt få känslan i den fysiska bokhandel av att ”ha läst allt” om man tagit sig igenom säsongens nyheter, ”skåpmaten” är ju sällan exponerad om den ens finns kvar på hyllorna. Bra då med engagerad personal som kan ge tips eller beställa hem.) Det kanske är orättvist att gå på bara bokus, men jag ser här en trend som mer och mer genomsyrar tillvaron. Detta att gammalt = dåligt. Jag köper delvis din teori om kravmässig läsning av klassiker – men det är ju inte bara klassiker som sorteras bort. För inte är det väl så att den ”lättsmälta” litteraturen åldras så snabbt? Jag tror för all del den åldras snabbare, men på bokus nya sida finns exempelvis en länk på första sidan till det som kommit in under gårdagen. Listan domineras av obskyra böcker som alltså bara är intressanta i egenskap av ”nya”. Då handlar det inte längre om att böcker skrivna för ett par hundra år sedan blivit ointressanta utan de som kommit ett par månader, ett par veckor tidigare.
Annat irritationsmoment är väl också detta att uppmärksamma böcker det skrivs om i tidningar och på bloggar, de har man ju redan läst om på tidningar och bloggar, och sett i bokhandlarnas skyltfönster, på ICA, och hört författarna på radio och tv. Och plötsligt handlar en säsong om bara ett fåtal titlar som finns ÖVERALLT. Jag fattar ju att det här handlar om tanken att kunden på bara igenkänning ska köpa boken, men likväl tror jag nog att de böckerna skulle bli köpta ändå. Roligare då med Adlibris sidor med litteratur från något språkområde där man faktiskt har en chans att hitta något intressant.
Ibland känner jag mig verkligen som en gnällig tant som bara: måste det verkligen gå så här fort? Måste utbudet verkligen likriktas på det här sättet? Men jag tror ändå att det går att ha en framgångsrik bokhandel med andra säljargument än att det är nytt.
Skulle liksom du föredra något helt annat men jag tror att problemet egentligen inte ligger i bokhandlarnas syn på böcker utan på samhällets syn på kultur och på marknadens syn på tillväxt. Man har förvandlat boken till en produkt där innehållet kvittar så länge den säljer.
Nyhetens behag och trenden för dagen säljer onekligen och inom svensk bokhandel så handlar det inte ens om att maximera vinst utan om att överhuvudtaget överleva. Tydligen är den svenska bokmarknaden anmärkningsvärt flyktig jämfört med övriga europa, vad det beror på har jag ingen aning om. Hur som helst så anpassar sig både förläggare och butiker i hopp om att hitta rätt koncept och för oss som hängt med i de senaste årens turer börjar det ju se rent löjligt ut. Nya Bokus liksom, hört den förut. Bokbranschen har identitetskris helt enkelt och jag märker nu att jag inte ens orkar bry mig om det längre, jag hittar mina böcker på andra ställen än bokus iallafall.
Dock så tycker jag faktiskt att amazon lyckas ganska bra med sina tipsrobotar så därifrån beställer jag då och då.
Det är lite intressant detta med tillväxt och jag önskar att jag kunde lite mer om teorierna kring systemet vi lever i. Men visst är det så att premissen är att man hela tiden ska öka produktionen, det räcker inte att sälja lika mycket som föregående år. När exempelvis bokbranschen går bakåt så kan det betyda att den bara inte kommer upp i samma (eller bättre) försäljningssiffror som föregående år. Och jag vet inte, men finns inte det skäl att ifrågasätta den premissen? Precis som att man skulle kunna ifrågasätta att allt, från kulturupplevelser till sjukvård och utbildning, blivit (och reducerats till) varor.