Gästpoet: Carnelian

VÄNDA SIG BORT
Vända sig bort från det leende ansiktet. Som om leendet var ämnat en annan. Som om leendet inte var ämnat en annan. Det andra leendet. Det som inte får ögonen att glittra utan: lysa. Lysa: jag vill ha dig. Nu, här, någon annanstans alltid. Lite mer, lite helt och hållet. Äga dig. Köttet på dina ben, själen som du andas ut, stötvis. På andras ansikten. Vända sig bort. Gömma sitt ansikte, gömma uttrycket i ögonen. Andas besvikelse, andas hopplösheten. Se ditt leende, igen, i ögonvrån. Glitter i ögonen. Vara en bästa vän, ständig vän. Alltid hamna bredvid, aldrig framför. Vilja äga dig. Som du mig. Frihet definieras: gå förbi dig på gatan och låtsas att jag inte ser dig. Men: kastar mig för dina fötter. Tigger leenden och smekningar. Om du ändå skall ge mig, ge mig då hela dig. Vända sig bort, hoppas att du inte ser. Vilja ha mer. Vilja äga dig. Allt under din hud. Köttet. Innanför det: anden. Mest den.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s