Det går lite trögt med uppsatsen. Har inte jobbat överdrivet mycket (läs: inte alls) med den idag. Jo förresten, jag läste in mig på lite begrepp som kan komma till nytta i diktanalysen (metafor, metonymi etc.) Det var bra att färska upp minnet lite. Om inte annat så behövdes det. Det jag oroar mig mest för är versmåtten. Jag är dålig på att avgöra vilka stavelser som är betonade och vilka som inte är det, trots att jag gör mitt bästa och skanderar högt. Jag har fått lite ledtrådar i artiklarna så jag gissar att det går bra ändå. Vidare kollade jag idag och jag har 60 dagsartiklar, huvudsakligen recensioner. Sedan har jag ytterligare ett tiotal artiklar ur kulturtidskrifter som i sin tur är något längre. Jag funderar på att strunta i utflykten till Kurs- och tidningsbiblioteket imorgon och mikrofilmerna där. Det känns som om det material jag redan har är ganska täckande. Jag tror inte at min opponent som att göra sig besväret att kolla upp några enstaka recensioner i typ Sydsvenskan. Det är ju trots allt bara en b-uppsats. Vad jag däremot tänker göra är att noggrannare gå igenom Samlaren från 1995 och fram till idag. För att försäkra mig om att jag inte missar något avgörande.
Jag har sökt efter lägenheter runtomkring Stockholm, en hel del faktiskt. Malm och jag var rätt inne på Uppsala förut, men det känns inte lika lockande längre (lägg märke till alliterationen). Detta av olika skäl. Dels snubblade jag över en blogg imorse under mitt dagliga morgonsurfande i väntan å att Malm skulle sålla sig till de vaknas skara. Bloggförfattaren ifråga var en uppsalastudent som skrev om sitt liv som i stort sett gick ut på att festa, supa och handla fina saker. Vad finns egentligen i Uppsala mer än studentliv och en fin kyrka? Jag vet att jag säkerligen generaliserar lite, men det är nog billigare och framför allt lättare att få tag i en lägenhet i någon förort till Stockholm, som pappas Helena påpekade häromdagen. Det är dock svårt att för mig som aldrig bott i Stockholm veta vilka förorter som är ”bra” och vilka som är ”dåliga”. Malm är i det avseendet inte speciellt hjälpsam då han helt enkelt inte riktigt verkar ha någon koll (alternativt inte orkar engagera sig). Vi får väl se var vi hamnar till slut.
Efter att ha jobbat så mycket med lyrik blev jag dock lite sugen att försöka knåpa ihop något eget och resultatet blev en liten dikt. Min förmåga som poet är högst diskutabel men jag tänkte ändå lägga upp mitt lilla verk här till allmän beskådan (eller beundran om man känner sig mera manad till det.)
—
Först när dörren stängdes insåg vi tystnaden
Först när dörren stängdes lossnade kristallkronorna
De av pärlemor från sina fästen. De föll
Utan ljud, utan klagan.
När man skrattat åt den andre en gång för mycket
När man skrattat tills endast tystnad återstår
Allt annat ligga på nypolerade golv
Kullvällt och trasigt.
Ett hus på landet. Ett hus
För dig och mig. Ett hus
Med kronor av pärlemor.
Om en vit lögn använts ett par gånger för mycket
Och blivit alldeles smutsigt sammetsgrå.
Ja, då kan det bara gå som det går
Som det gått för oss.
Hillevi Norburg 