Gemensamt för såväl Tennysons ”In memoriam” som Rossettis ”Goblin Market” är en underliggande spänning som bottnar i två konkurrerande tolkningar som läsaren tvingas ta ställning till. Å ena sidan kan dikterna tolkas som uttryck för reaktionärt och konservativt tankestoff. De kan också, eller kanske rent av på samma gång, uppfattas som radikala och upproriska mot tidens konventionella idéer.

Låt oss börja med Tennysons ”In memoriam”. Den har sin utgångspunkt i en älskad väns död och blir således ett monument över manlig vänskap. Ur detta växer dock dikten och kommer att problematisera den religiösa tron. Diktjagets röst blir tvivlarens röst. Vilken övergripande tolkning man slutligen stannar i beror på huruvida tycker sig se tvivlet eller tron segra. Med kännedom av Tennysons ställning som hovpoet kan svaret kännas ganska givet. Väljer man att se hur dikten avslutas i epilogen: That God, which lives and loves,/One God, one law, one element,/ And one far-off divine event,/ To which the whole creation moves. kan frågeställningen kännas ovidkommande, diken tycks resultera i en övertygad och harmonisk gudstro. Ser man närmare på dikten som helhet ser man dock en pendlande rörelse från hopp och tro till tvivel. Det som mattas av är kanske snarare sorgen. I stycke 107 firas vännens minne. Å ena sidan kan man se det som att sorgen gjort en hoppfull position omöjlig för diktjaget. Å andra sidan blir kanske gudstron och hoppet en strategi att överleva sorgen. Den viktorianska eran var en tid av förändring, problematiken i ”In memorian” blir därför på många sätt tidstypisk. Den framväxande naturvetenskapen ifrågasatte gamla sanningar och lämnade människan i en existentiellt utlämnad position. Genomgående i dikten understryks hur trosfrågor är något man inte kan ha någon kunskap om.

För om nu dikten landar i en harmoni och hopp borde den inledande prologen som trots sin position i dikten är skriven efteråt utrycka det. För genom hela dikten, även prologen, finns en dissonans som dröjer sig kvar. Den ligger i språket som är ytterst expressivt. Om exempel kan nämnas bilden av Jesus med sin fot på dödskallen i diktens andra strof som är allt annat än kristet kontemplativ.

Christina Rossettis dikt ”Goblin Market” har också sin utgångspunkt i ett vänskapsband, men till skillnad från Tennyson är det här den kvinnliga vänskapen som ligger i fokus. Också här finns sinsemellan diametralt olika tolkningsmöjligheter. Det kan vara frågan om en enkel moralitet. Hur dygden överkommer lasten. Den fallna kvinnan räddas av den dygdiga och det möjliggör en trygg framtid som gift fru. Detta skulle då vara en konventionell och i sin egen tid ganska oprovocerande tolkning. Att det dessutom finn erotiska undertoner skulle passa bra in i en viktoriansk läsart där kvinnlig sexualitet var något att betrakta som negativt och hotande. Det finns dock ett uppenbart problem med en sådan läsning. Samspelet mellan de två systrarna skildras i ytterst sensuella ordalag. I synnerhet scenen är Laura slickar bort fruktsafterna från Lizzies kropp: Hug me, kiss me, suck my juices/ Squeezed from goblin fruits for you. Men också tidigare finns en intim scen där det sover tillsammans tätt omslingrade: Cheek to cheek and breast to breast/ Locked together in one nest. Den sensualiteten ligger alltså inte i de negativt laddade partierna som ha att göra med ”the goblin men” utan är den kraft som sedan räddar Laura. Man skulle här kunna anföra att saften inte smakar bra, men den intima sovscenen förekommer tidigare – som ett oskuldsfullt ideal. Kanske var tanken på annat en platonisk kärlek mellan kvinnor så främmande i det viktorianska medvetandet att en sådan läsart aldrig ens övervägdes. Mycket av sensualiteten ligger också snarare i språket än i vad som skildras. Den sista strofen bidrar till en mer konventionell läsning, och verkar med sina sista ord ge en slags sammanfattande sensmoral som dock inte helt övertygar.

Intressant är kanske också att notera att ”the goblin men” understryks att vara män. De är ett slags naturväsen – vilket är intressant då naturen och dess krafter traditionellt sett är av kvinnlig art, som exempel kan kanske sjungande sirener nämnas. Elizabeth K. Helzinger däremot understryker marknadselementet och påpekar att den enda kvinna som hade tillgång till denna offentliga sfär var den prostituerade. Enligt henne blir Rossettis lösning att skapa en utopisk plats utanför detta system för kvinnor.

Sålunda har vi sett att det i både ”In memoriam” och ”Goblin Market” finns flera rivaliserande tolkningsmöjligheter. Gemensamt är också, intressant nog, att ambivalensen främst skapas i språket. Hos Tennyson sker detta genom ett expressivt bildspråk, hos Rossetti genom ett sensuellt språk.

Every reader is a Lady of Shalott, who, secluded in his secret chamber, forgets the hours, as he sits watching the endless procession of human thought and passion and action, as it passes, motley and tumultuous, across the gleaming mirror of literature.