Om man fortfarande får önska något av tomten… Judith Schalansky växte upp i DDR och genom kartorna tilläts hon resa, om än bara i tanken. Och när man tänker efter, är det inte det förnämligaste av resande? Vidare: en bok som belönats med utmärkelsen ”2009 års vackraste tyska bok” – väcker det inte lusten att öppna de blekblå pärmarna och med fingret följa kartstreckens skarpa konturer…?
Bläddra i boken kan du göra här.
Hillevi Norburg 