Kära läsare, det har blivit sommar. Sommar betyder: sommarjobb, värme, för lite sömn, för starka känslor – allt sådant som gör tanken slö. Bloggen går in i sommarläge, tystnaden bryts bara sporadiskt – när det finns tid och inspiration. (Och ärligt talat borde också ni gå ut i sommarsolen, eller sommarnatten, sommarregnet, istället för att sitta framför dataskärmen!) I höst kommer jag igen, då i full styrka.
På tal om styrka. Mitt nuvarande sinnestillstånd beskriver jag bäst med John Grays ord ur dikten ”Wings in the dark”:
Forth into the warm darkness faring wide—
More silent momently the silent quay—
Towards where the ranks of boats rock to the tide,
Muffling their plaintive gurgling jealously.With gentle nodding of her gracious snout,
One greets her master till he step aboard;
She flaps her wings, impatient to get out;
She runs to plunder, straining every cord,Full-winged and stealthy like a bird of prey,
All tense the muscles of her seemly flanks;
She, the coy creature that the idle day
Sees idly riding in the idle ranks.Backward and forth, over the chosen ground,
Like a young horse, she drags the heavy trawl,
Tireless; or speeds her rapturous course unbound,
And passing fishers through the darkness call
Hillevi Norburg 