Jag saknar raspet, när man lyssnade på grammofonskivor.
I datoråldern
Jag saknar raspet, när man lyssnade på grammofonskivor.
Litteratur & elegans. Konst & dekadens.
Jag har så mycket att läsa. Fördjupningen, fördjupningen i fördjupningen och litteratur till uppsatsen. Lyckligtvis har jag i alla fall läst de två romanerna vi ska ha läst till nästa seminarium: Mörkrets hjärta och Dorian Grays porträtt. Räcker nog att skumma dem lite och kolla in sekundärlitteraturen. Någonstans i allt detta läsande ska jag hinna skriva en c-uppsats. Kul att både fördjupningskursen och uppsatsen är kul, annars hade det aldrig gått.
Hittade en konstig hemsida förresten. You2Book som är någon slags av version av skrivcommunity som lockar med att boken man lägger upp kan bli publicerad av en riktigt Förläggare (förläggare, alltså, inte förlag). Vad nu det innebär. Har försökt hitta om de har något slags avtal med något förlag, men inget hittat. Sen finns det ju en till ”hake”. Tanken är att man ska skriva en roman med andra entusiaster. Dvs du börjar på en roman och någon annan tar vid. Faktum är att man max får skriva tre kapitel till en och samma bok. Och om flera har skrivit ett fortsättningskapitel är det sajtens medlemmar som får rösta vilket som ska ingå i den färdiga boken. What?! Är det någon som ens inbillar sig att det kan komma god litteratur ur detta? Bland annat kan man läsa att: ”Tänk också på att följa jargongen i den aktuella boken. Boken blir mer ”lättläst” om språket/jargongen är samma igenom hela boken”. Nähä. Menar du det? Jag har vid tillfälle skrivit noveller med bekanta – då har vi dock hela tiden fört en diskussion om vart intrigen ska leda, vad det är vi förmedla etc. Likväl är det nästan omöjligt att helt sammansmälta två språk om båda är någorlunda originella. Det utmärker ju liksom bra författare. Jag behöver inte nödvändigtvis kolla bokens rygg för att veta om det är Balzac eller Dostojevskij jag läser.
Jag skulle såklart kunna tänka mig att leka lite med det. Helst med eget utvalda medförfattare – en rolig skrivövning sådär. Men då utan att behöva riskera att det blev publicerat.
***
Nu till något helt annat. Jag behöver hjälp. Kan inte bestämma mig för vad jag ska göra med mitt hår. Det första alternativet är att bara färga om det igen – jag har hittat en ny sorts henna som verkar bra och som skulle vara kul att pröva. Och jag trivs bra i röd/rödbrunt, känns tryggt sådär. Å andra sidan. Det skulle ju vara kul med lite förändring. Jag tänker mig min naturliga hårfärg fast kanske med lite blonda slingor så det blir lite ljusare. Problemet: hela mitt hår minus en centimeter längst in är hennafärgat. Henna går inte att tvätta ur. Ska jag låta håret växa ut lite och sedan någon gång i sommar klippa mig super kort för att få bort hennan? Försöka färga över med en brun färg som ligger relativt nära min egen och hoppas att det täcker hennan? Tänk om det blir en kemisk reaktion som förstör håret helt. Ah, beslutsångesten.
***