Efter en synnerligen dålig nattsömn vaknade jag alltför tidigt. Jag gick upp och höll min mormor sällskap medan hon åt sin frukost, men jag var knappast närvarande. Istället gick jag och lade mig igen efter frukosten. När jag väl vaknade var klockan redan halv elva och jag tvekade inför mitt beslut att åka till Bryssel. Osäker på huruvida det fina vädret kunde tänkas hålla i sig bestämde jag mig till slut för att åka. Jag var väl i staden kvart över ett. Efter att ha kunnat konstatera att Fnac inte var öppet och lite promenerande på måfå bestämde jag mig för att hitta stadens bibliotek. Jag vandrade upp och ner för gatan biblioteket enligt hemsidan skulle befinna sig på men hittade det inte. Något nedslagen insåg jag att jag befann mig på Boulevard Maurice Lemonnier där det utmärkta antikvariatet Pêle-Mêle ligger. Alltså började jag i rask takt gå nerför gatan. Jag passerade en Pêle-Mêle men fick för mig att detta var en filial som endast erbjöd skivor eller dylikt. Jag vet fortfarande inte hur det ligger till med den saken. För någon ytterligare Pêle-Mêle hittade jag då inte. Moloken vände jag om och började gå tillbaka. Nattens dåliga sömn och värmen gjorde sig påmind i form av en malande huvudvärk. På väg tillbaka stötte jag på ett annat antikvariat som jag uppmärksammat tidigare men som låg på gatans motsatta sida. Jag hittade inga historieböcker men väl tre romaner. Efter att ha botaniserat bland utbudet gick jag därifrån med följande: en liten bok med Gèrard de Nervals samlade verk (Les chimères, Sylvie och Aurelia) av dessa har jag läst Sylvie och Aurelia dock i översättning. Vidare köpte jag ett verk av Guy de Maupassant som jag ännu inte läst (tror jag i vilket fall, jag har läst mycket Maupassant) La vie errante. Till sist inhandlades en för mig ännu okänd författare och ett lika okänt verk: Marcel Brions Les amantes, vilkens titel och framsida samt ouppsprättade blad förförde mig. Jag är ännu försiktigt med mina slantar, för vem vet vad som dyker upp i nästa boklåda? Jag måste också tänka på vikten, jag kan inte ta hur mycket som helst med mig hem. Detta fick mig att avstå från en liten bok med brev mellan Mallarmé och Zola som jag då fann något dyr (20 euro!). Men jag kan inte sluta tänka på den, för trots att den var i rätt dåligt skick undrar jag om jag inte borde ha köpt den ändå.
För att undvika rusningstiderna struntade jag i att äta något i Bryssel utan tog den kvava och skakiga bussen hem. Jag tillbringade större delen av resan med att studera en insekts mödosamma klättring i en medpassagerares hårsvall. När jag till slut bestämt mig för att fotografera insekten vars gröna färg gjorde sig rätt bra mot passagerarens lila tröja, lutade sig kvinnan fram. Insekten ramlade ner, och jag misstänker att den krossades mot ryggstödet när kvinnan något ögonblick senare lutade sig tillbaka.
Väl hemma i Grimbergen ägnade jag mig åt läsning, dock ej i de nya böckerna. När min mormor kom hem och fick reda på att jag inte ätit ute bestämdes att vi skulle gå bort till Fenikshof och äta där. Där var det omgjort sedan jag sist var där, för två år sedan. Betydligt mer chict. Maten var helt okej och jag gladdes åt utsikten från vårt bord: det lokala klostret och kyrkan. Nu ska jag fortsätta med min läsning och kanske även få något skrivet.
Hillevi Norburg 