Sommarläsning I – tre kulturtidskrifter

Nej, idag går det inte bra heller. Kanske för att jag hoppades in i det sista att D. skulle dyka upp. Jag är dock snart klar med omorganiseringen av skrivbordet och jag tror att det kan hjälpa mig i arbetet. Varför kan inte csn-pengarna bara komma så att jag kan köpa min dator och sätta igång på riktigt.

Nåväl, morgonen tillbringades med te och några kulturtidskrifter jag har haft liggande ett bra tag nu. Jag hade redan tidigare ögnat igenom innehållsförteckningarna och visste sålunda vad som torde intressera mig mest. Dum som jag är började jag med artikeln som verkade bäst. Den var till och med över mina förväntningar. Den utmanade mitt intellekt och jag fick med jämna mellanrum ta en paus och gå igenom vad artikelförfattaren sagt. Att det sedan var en analys av en Hölderlindikt som jag förvisso inte läst gjorde inte saken sämre. Lite svårtillgänglig men väldigt tillfredställande. Ni hittar den i nr 27-28 av Aiolos – tidskrift för litteratur, teori och estetik. Det orena ödet – Friedrich Hölderlins hymn ‘Der Rhein‘ heter artikeln i fråga och är skriven av en viss Mattias Pirholt. Jag kan inte bedöma riktigheten i Pirholts analys då jag som sagt inte läst dikten ifråga och när det gäller Hölderlin-forskningen är jag inte speciellt beläst. Min svaghet för Hölderlin baseras alltså helt på läsningen av ett antal väl valda poem i översättning samt viss kännedom om biografiska fakta. Likväl köper jag Pirholts analys och förklaring av den problematiska sista strofen i dikten. Jag tänker inte referera artikeln ytterliga utan hänvisar den som är intresserad att läsa den i sin helhet. Och när man ändå har Aiolos framme kan man gott läsa den avslutande novellen av Jan Arnald. Det var ett tag sedan jag läste den men jag minns den som mycket obehaglig.

När jag ändå är igång kan jag likaväl beta av övriga tidskrifter som läst under sommaren, som en början på den av mig utlovade lilla listan på lästa böcker med tillhörande omdömen. I augusti kom det fjortonde numret av Aorta. Jag minns att jag tyckte om den när jag läste artiklarna i nummer 13 som kom ut någon gång i våras. I det här fallet hade jag dock precis införskaffat Aiolos innan Aorta och då kändes essäerna i den förstnämnda något ytliga. Jag har sedan även gått tillbaka till nr 13 och jämfört och tycker kvalitén var bättre i det första numret. Inte minst redaktören Forsbergs inledande skrift brister något i skärpa i det senaste numret. Jag blev även besviken på Håkan Sandells dikt då denne annars brukar vara ett säkert kort. Personligen finner jag även Schiller som tema långt mer intressant än det lite halvvaga temat mystik. Nåväl, jag har ännu inte läst alla artiklar och dömer inte alls ut Aorta. Egentligen får man väl bedöma essäerna var för sig, men jag presenterar här ett helhetsintryck.

Den tredje tidskriften jag läst är Plural. Den införskaffades av den anledningen att en vän till mig fårr dikter publicerade i den. I Plural hittar man inga tunga litteraturteoretiska essäer (absolut ingen Hölderlin) men var ändock ganska trevlig läsning. Jag uppehöll mig främst vid prosan och poesin som påminde om sådant man ser i ungdomsantologier. Men förutom min väns poesi var det inget som direkt berörde mig eller som jag ens lade på minnet.

Malm och jag har pratat lite om att det vore roligt att dra igång en alldeles egen liten tidskrift. Jag saknar de där riktigt utmanande essäerna som inte bara presenterar eller refererar en bok, en författare, ett fenomen, en tanke. Jag saknar den där syntesen mellan filosofi och litteratur. Ser vi på historien har de båda levt tätt omslingrade och i det nära förhållandet befruktat varandra. Jag saknar diskussion kring hur och varför litteratur skall skrivas och läsas.

Samtal

Så, det går fortfarande trögt med skrivandet. Har dock gjort mig fin inför festivalen. Och diskuterat lite språkfilsofi med Malm. Det stör mig lite att jag inte behärskar de filosofiska begreppen speciellt bra. Å andra sidan gläder det mig att jag håller någorlunda jämna steg med honom. Det slog mig också hur ovanligt det är att folk faktiskt utmanar mig i diskussioner och att jag faktiskt måste vara skärpt och verkligen anstränga mig när jag argumenterar. Måste bara hitta någon som jag kan diskutera litteratur och skrivande på det sättet med.

de Nerval

Jag gick upp rätt sent idag. Klockan var väl kvart över nio. Malm hade föreläsning redan klockan tio så jag följde honom ut men istället för att gå till spårvagnen vek jag av och köpte kattsand på Konsum. På vägen hem smet jag in på bageriet och försedde mig med två croissanter som jag tänker inmundiga så fort mitt te är klart. Jag har lyckats hinna med att diska upp disken och ställa in det nya porslinet som far gett oss. En bra morgon helt enkelt, jag hoppas det fortsätter lika bra, det vill säga när jag sätter mig ner med romanprojektet. Idag tänker jag skriva klart min synopsis samt påbörja en lista över saker jag behöver kolla upp. Så det blir väl en liten stund med franska wikipedia och sedan med böckerna jag lånade på UB förra veckan.

I natt drömde jag att jag besökte Gerard de Nerval när han satt på sinnesjukhus. Vi beklagade oss först över att de andra patienterna återigen förstört hans staty av Aurelia. Sedan visade han mig målningarna han gjort på det lilla rummets väggar och som föreställde hans tid i den så kallade andevärlden. Med andra ord jag befann mig i Nervals bok Aurelia som jag läser nu. Jag minns att jag beklagade att jag inte kunde uppleva och se det han sett. Han svarade att han hellre varit frisk, det rör sig om ett sjukdomstillstånd trots att han såg allt klarare och aldrig sett allt tydligare. Ändå hade han om han fått välja hellre varit ‘frisk’, som oss andra. Någonstans där vaknade jag helt genomsvettig.

Aurelia är en obehaglig bok, å andra sidan är den komisk, det Nerval beskriver är helt vansinniga saker egentligen (exempelvis skapades världen av ett slags urväsen med hjälp av talismaner.) För den som kan sin idéhistoria är det en guldgruva. Nerval är väl påläst och mycket av det tidiga 1800-talets idéer och föreställningar skymtas mer eller mindre tydligt i hans prosa. Det är mycket Rousseau och ‘orientaliskt’ tänkande. Men kan man lite om Nervals liv vet man att det inte handlar om fantasifull fiktion utan hans egen begynnande sinnessjukdom som skulle resultera i självmord efter en tid på sinnessjukhus. Aurelia skrevs mellan två vistelser på sådana sjukhus. Mellan de märkliga resonemangen och beskrivningarna av besöken i andevärlden döljer sig en tragedi. Det är svårt att läsa den utan att bli berörd. Det är sådär sällsamt att man ibland vill skratta högt och i samma ögonblick minns att det kanske inte är lika roligt att leva det och skrattet fastnar någonstans i halsen.

Skolstart och Överjord

Skolstart, mer eller mindre. Var ju mer än en vecka sedan jag var på Sörängen men det känns inte riktigt som om jag kommit igång än. Förutom lite tvivel och allmän ångest märks det inte riktigt ännu av att jag är inne i ett nytt romanprojekt. Men jag tror det kommer igång bara jag får köpt datorn, även om jag skriver för hand först.

Innan dess skall det dock hända en del. Eller ja, jag ska medverka på Affes kulturfestival Överjord. Nu på lördag den 9 september på Kalejda vid Stigbergstroget. Jag tror det är det störtsa sammanhang i vilket jag figurerat med textläsning. Jag kommer förmodligen läsa Carnelian-texten samt en skolastistisk text om mannen och dennes roll i det antika och det medeltida samhället. Den senare är snarare filosofi än poesi, men ytterst estetisk. Malm har dock uttryckt viss oro att vänstervridna kulturentusiaster skall få lust att slå mig då de argument som framförs är en aning politiskt inkorrekta. Jag kommer publicera texten här senare, efter festivalen med fotnot om huruvida jag blev slagen på eller ej. Affe har dock lovat att beskydda mig så jag är inte orolig.

En tråkig omständighet kring detta med festivalen är att D. inte längre kommer ner. Jag har lärt mig att man inte ska förvänta sig för mycket av D. när det gäller det där med att träffas irl. Det skulle väl vara lugnt om jag inte blev så besviken varenda gång. Någonstans hoppas jag väl att han skall ändra sig (vilket han inte kommer att göra) och samtidigt vill jag inte att han kommer. Nåväl, han kanske kommer ner till bokmässan istället. Men det är inget jag direkt kommer att planera in i kalendern.

Under sommaren har jag kommit igång med läsandet igen. Kanske publicerar jag en liten lista med sommarläsningen och lite omdömen. Nu läser jag Gerard de Nerval och efter det skall jag ta itu med her Leopards bok som jag inte velat läsa när jag jobbade. Det är något speciellt med ännu opublicerade böcker, något jungfruligt.

Till sist. Idag var jag och shoppade loss med mamma. Det var en födelsedagspresent till mig, en liten klädbudget. Det resulterade i flera fina inköp, vissa att ha på festivalen på lördag. Om Malm tar några fina bilder kanske de hittar sin väg hit till Stasimon.