Vidare fortsätter jag förmodligen med det botaniska temat i årets b-uppsats. Jag har nästan bestämt mig för att skriva om Fungi (igen). Det kan väl inte bli något problem att jag redan skrivit om boken i ett annat ämne. Eller?
I helgen var det poesifestival här i Gamlestan. Jag och Malm var där med flera bekanta och vänner i lördags. Det var blandat visor och poesi, trevligt så där. Bland annat var Dan Viktor som jag tidigare träffat på ett skrivarläger för länge sedan och senare sett på Göteborgskalaset. Han var bland de bättre inslagen. Linnea fick agera förband åt Cirkus Miramar och chockade publiken genom att häfta fast en papperslapp i magen med en häftpistol. Jag hade velat gå i söndags också då Affe skulle läsa men vi hade helt enkelt inte några pengar kvar. Det var poesi eller mat, vi valde mat. Jag får trösta mig med att jag ändå sett och hört Affe läsa på Hängmattan tidigare.
Jag hade en mardröm i natt. Det var längesedan jag blev så uppskakad av en dröm. Jag vaknade alldeles genomsvettig och med hjärtklappning. Det var en lång dröm och den följde sedvanlig drömlogik så jag tänker inte återberättade dens. Dels för att det skulle vara uttråkande, dels dör att drömmar är ytterst svåra att skriva ner så resultatet av sådana försök slutar oftast i att man inte alls skrivit ner drömmen utan något annat (som givetvis kan vara bra). Hursomhelst var drömmen inte skrämmande förrän precis i slutet. Det var inte när jag insåg att man lurat mig och att det så kallade skämtet var tänkt att sluta med min död utan när jag jagad av skurkarna insåg att jag kanske inte alls skulle klara mig. Dittills hade det följt en slags filmlogik (eller det var i vilket fall vad jag trodde) där svårigheterna ligger i sveken och bedrägeriet – men det är alldeles självklart att man i slutändan kommer klara sig. Det är intressant att drömmen kunde gå från spännande till skrämmande och att det ändrades på ett ögonblick. Allt för att ”reglerna” för drömmen ändrades. Eller snarare: man insåg att det inte fanns några regler.
Till sist kan jag meddela att jag funderar på att publicera min essä om litteraturens utveckling 1910-1950. Inte för att jag kommer fram till några väldigt nya eller radikala slutsatser, det är huvudsakligen en översikt snarare än en analys. Men det är ett rejält arbete som jag är ganska stolt över ändå.
Jag kommer väl att lägga upp bitar lite då och då.
Hillevi Norburg 