– Aldrig mer Proust! hade jag lovat mig efter att ha översatt en konstessä av honom som gåvoskrift till Alastor prenumeranter 2014. Men när jag fick tipset om att ett gäng novellfragment upptäckts i förläggaren Bernard de Fallois kvarlåtenskap 2019 kunde jag inte låta bli att se hur fint de skulle göra sig i Alastors utgivning. Sagt och gjort, jag köpte in rättigheterna till novellerna men framför allt kringmaterialet med introduktion, kommentarer och noter av en fransk litteraturprofessor. Resultatet blev en liten bok där högst hälften är Prousts texter och resten är kontext. Det är väl, framför allt, en bok för de redan initierade. Den påminner lite om min första översättning, Baudelaires Arma Belgien, där man får följa en stor författares arbetsprocess snarare än ställas inför ett färdigt mästerverk. Efter två påkostade böcker, Monsieur Venus och biografin över Luisa Casatis liv La Marchesa, var förlagets resurser nära nog uttömda – jag fick därför göra det mesta av formgivningsarbetet själv. Jag hade gått en kurs i InDesign några år tidigare och dammade nu av de kunskaperna. Tillsammans med några Youtube-tutorials fick jag till slut ihop en inlaga och ett omslag. Jag fick gå tillbaka till mjukband och spara in där det gick att spara in. Det blev ändå, tycker jag, en fin liten bok.