Om någon läsare undrar över min ovanligt konsekventa frånvaro beror det alltså på att jag till helgen blir fru – och att detta kräver viss förberedelse. Det är en något märklig känsla. Inte så mycket inför äktenskapet (att min matematiker var det enda valet jag kunde göra insåg jag för länge sedan, det fick mig till och med överge övertygelsen om att aldrig vilja gifta sig som blev min i samband med föräldrarnas skilsmässa) som inför bröllopet. Det är, konstigt nog, lite samma känsla som en ny bok ska komma från tryckeriet. Detta att under lång tid burit något inom sig, planerat och arbetat med det, och snart kommer det att finns där, som en realitet.
Hillevi Norburg 