Jag har varit lite nere den sista tiden. Som vanligt var det allvarliga rörande min skrivarförmåga och i synnerhet det pågående projektet. Denna nedstämdhet utlöstes av två olyckliga händelser som dessutom inträffade samtidigt. Textveckan avslutades med en rätt negativ och i mitt tycke orättvis kommentar. I vilket fall var den föga konstruktiv. Sedan läste jag en artikel om Litterär Gestaltning som beskrev tillvaron där och plötsligt kändes jag mig helt fel. Min kurs var inte alls givande på det sättet Litterär Gestaltning verkade vara. Alla kommenterar jag fått kändes värdelösa och negativa, samtidigt blev jag plågsamt medveten om att jag inte lyckats komma in på någon av de prestigefyllda skrivarskolorna. Jag tog det som bevis för min egen oduglighet som författare.
Men så idag vände det. Fikade och samtalet med underbara Linnea. Väl hemma städade jag skrivbordet. Sedan satte jag mig med kommentarerna. Alla utom två betydligt mer konstruktiva (och positiva!) än vad jag kom ihåg dem. Återigen tror jag på mig och min text. Ninda har fortfarande inte gått igenom den. Får väl hoppas att de inte sågar mitt tudelade träd.