Så vacker den här årstiden är. Drottningholm passar i sin tidighöstskrud. Milda vindar som får löven att falla till marken, indiansommar. Mättad grön som börjar gå i gult och man anar det första röda på trädpaletterna. Ett väder som gjort för att ha roströda kjolar och tunnt stickade koftor. Man får lust att lämna butiken, att ge sig ut på långa promenader i parken som lockar runt knuten. Insupa allt detta som bara är för en kort, kort stund – någon vecka, några dagar, om året. Tänker: att det mest av allt har med ljuset att göra. Det lägger sig ömt kring alla tingen och ger dem ett skimrande sammetslyster. Som om det lockade fram en mystisk glans som redan fanns där, inom dem. Ljuset som är så varmt i luften som ändå behåller sitt stråk av kyla. Mitt emellan balanserar står tiden som still mellan två olika årstider, mellan sommar och höst, är båda, är varken eller. Vackert just för att det är kort och borta i nästa ögonblick.
På Drottningholm
Så vacker den här årstiden är. Drottningholm passar i sin tidighöstskrud. Milda vindar som får löven att falla till marken, indiansommar. Mättad grön som börjar gå i gult och man anar det första röda på trädpaletterna. Ett väder som gjort för att ha roströda kjolar och tunnt stickade koftor. Man får lust att lämna butiken, att ge sig ut på långa promenader i parken som lockar runt knuten. Insupa allt detta som bara är för en kort, kort stund – någon vecka, några dagar, om året. Tänker: att det mest av allt har med ljuset att göra. Det lägger sig ömt kring alla tingen och ger dem ett skimrande sammetslyster. Som om det lockade fram en mystisk glans som redan fanns där, inom dem. Ljuset som är så varmt i luften som ändå behåller sitt stråk av kyla. Mitt emellan balanserar står tiden som still mellan två olika årstider, mellan sommar och höst, är båda, är varken eller. Vackert just för att det är kort och borta i nästa ögonblick.
Hillevi Norburg 