(Det här är ett gammalt inlägg som skrevs för ett år sedan men aldrig publicerades. Varför jag inte publicerade det då vet jag ärligt talat inte, om det finns något som är direkt fel i texten ber jag ödmjukast om ursäkt.)
På seminariet ger professorn oss en förklaring på vad som är skiljer de stora författarna från de andra. De ställer en fråga som till synes har två möjliga svar men svarar med ett tredje.
Exempel : Tolstoj. Novellen heter ”Hur mycket mark behöver en människa?” och går ungefär som följer. På en rik man ägor bor en fattig man. Den rike mannen gör den fattige ett erbjudande. Den fattige skall springa och i hans fotspår skall män rida och slå ned pålar. Det område som innesluts skall den fattige vid dagens slut få. Men, det finns ett villkor, den fattige måste hinna tillbaka till den första pålen innan solen går ned – annars får han inte bara inte landet han inhägnat utan förlorar sin redan befintliga lilla egendom. Sagt och gjort, mannen börjar springa med ryttarna hack i häl. Två möjliga utfall: han hinner tillbaka och får landet, eller han hinner inte och förlorar allt. Tolstoj ger oss följande svar: den fattige är såklart girig och försöker täcka så stor yta som möjligt är. Så ser han solen som börjar sjunka och rusar tillbaka mot den första stolpen. När solens sista strålar försvinner ned bakom horisonten hinner han fram. Han har klarat det. Men får en hjärtattack och dör.Hur mycket mark behöver en människa? Tolstoj svarar: två gånger två meter; för hennes grav.
Hillevi Norburg 