Kärleken var över. Jag var mätt när jag gick, plågades varken av hunger eller leda. Så jag fortsatte att gå utan att stanna upp. Jag kände hur trädets löv föll, jag hörde bullret från männen med motorsågarna, min bark rämnade, jag var naken, jag gick min väg. jag visste inte i vilken gestalt tomheten skulle tala till mig. När den kom, kände jag igen den. Den liknade dig.ur Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska av Claire Castillon
Litteratur & elegans. Konst & dekadens.
Hillevi Norburg 